Detta direktiv är i kraft från och med den 1.1.2015 tills vidare. Detta direktiv ersätter direktiv ST 7.4 av den 9.9.2008, Dosregister och anmälan av uppgifter.

Helsingfors 2014
ISSN 1456-8160
ISBN 978-952-309-014-9 (tryckt)
Grano Oy 2014
ISBN 978-952-309-217-4 ( pdf)
ISBN 978-952-309-218-1 (html)

Enligt strålskyddslagen ansvarar verksamhetsutövaren för att strålningsverksamheten är säker. Verksamhetsutövaren är skyldig att sörja för att den säkerhetsnivå som framställs i ST-direktiven förverkligas och upprätthålls.

Strålsäkerhetscentralen ger för strålningsanvändning och annan strålningsverksamhet allmänna anvisningar, strålsäkerhetsdirektiv (ST-direktiv) med stöd av strålskyddslagen (592/1991) 70 § 2 mom.

Detta direktiv innehåller krav som gäller genomförandet av rådets direktiven 96/29/Euratom; EGT nr L 159, 29.6.1996, s. 1 och 90/641/Euratom; EGT nr L 349, 13.12.1990, s. 21.

Utövare av strålningsverksamhet ska ordna dosövervakning för arbetstagare i strålningsarbete i kategori A och efter behov också för andra arbetstagare. Strålsäkerhetscentralen upprätthåller ett så kallat dosregister över resultaten från dosövervakningen för arbetstagare i strålningsarbete. Verksamhetsutövaren ansvarar för att resultaten från dosövervakningen anmäls för införande i dosregistret på det sätt som Strålsäkerhetscentralen har fastställt.

I detta direktiv framställs verksamhetsutövarens skyldigheter vad gäller anmälan till dosregistret samt krav på uppgifter som ska anmälas. Dessutom framställs de principer som gäller utlämnande av uppgifter från dosregistret.

Strålsäkerhetscentralen tillämpar personuppgiftslagen i upprätthållandet av dosregistret och i användningen av uppgifterna i registret.

Om verksamhetsutövarens skyldighet att ordna övervakning av strålningsexponering och om hälsokontrollen stadgas i kapitel 3 i strålskyddsförordningen (1512/1991). Krav gällande anordnande av dosövervakning av arbetstagarna framställs i direktiv ST 7.1. Kärnkraftverk berörs dessutom av direktiv YVL C.2. Om dosregistret stadgas i 34 § i strålskyddslagen (592/1991). Krav gällande anmälan till dosregistret om exponering för naturlig strålning framställs i direktiven ST 12.1 och ST 12.4. Om behandlingen av personuppgifter stadgas i personuppgiftslagen (523/1999).

Verksamhetsutövaren ska

• använda sig av en godkänd dosimetritjänst för dosövervakning av arbetstagarna
• sörja för att Strålsäkerhetscentralen meddelas resultaten från dosövervakningen av arbetstagarna och andra uppgifter som ska införas i dosregistret
• sörja för uppgifternas riktighet; det är i allmänhet ändamålsenligt att befullmäktiga en godkänd dosimetritjänst att meddela Strålsäkerhetscentralen de uppgifter som ska införas i dosregistret
• sörja för att resultaten från dosövervakningen meddelas till Strålsäkerhetscentralen utan dröjsmål, men senast en månad efter mätperiodens utgång
• sörja för att resultaten från dosövervakningen meddelas vederbörande arbetstagare
• informera arbetstagarna om att resultaten från dosövervakningen och identifikationsuppgifterna för arbetstagare i dosövervakning meddelas till Strålsäkerhetscentralen för registrering.

Strålsäkerhetscentralen skickar till verksamhetsutövarna årligen ett sammandrag av de exponeringsuppgifter som anmälts till dosregistret om arbetstagare i verksamhetsutövarens tjänst. Verksamhetsutövaren ska kontrollera uppgifterna i sammandraget och returnera det med rättelser till Strålsäkerhetscentralen. Sammanfattningen undertecknas av verksamhetsutövaren eller föreståndaren som ansvarar för säkerheten vid strålningsanvändning.

Om godkända dosimetritjänster stadgas i 12 § i strålskyddslagen.

Strålsäkerhetscentralen ska tillställas åtminstone följande uppgifter för införande i dosregistret:

• arbetsgivarens namn, bransch, kontaktuppgifter och FO-nummer
• namn på arbetsgivarens kontaktperson
• arbetstagarens personuppgifter
  – namn och personbeteckning i fråga om finländska arbetstagare
  – namn, födelsedatum, kön och nationalitet i fråga om utländska arbetstagare
• arbetstagarens arbetsuppgift
• vilken slags strålkälla som orsakat exponeringen enligt dosregistrets klassificering
  – extern strålning: t.ex. röntgenstrålning, strålbehandlingsapparat, sluten källa, öppen källa, kärnkraftverk, kosmisk strålning
  – intern strålning: radioaktivt ämne, dess uppmätta aktivitet och tidpunkt för mätningen samt tidpunkt för intag av det radioaktiva ämnet
• arbetstagarens kategori för strålningsarbete
• namnet på den godkända dosimetritjänst som utfört dosbestämningen
• start- och slutdatum för mätperioden
• vilken dosbestämningsmetod som använts
• dosbestämningens resultat.

Strålsäkerhetscentralen ger detaljerade anvisningar om förfaringssätt och uppgifter som ska anmälas till dosregistret då dosövervakningen inleds. Mer information och aktuella förkortnin­gar för branscher, strålkällor och arbetsgrupper finns på Strålsäkerhetscentralens webbplats.

Om exponering för strålning förekommer till följd av en avvikande händelse, ska den avvikande händelsen anmälas till dosregistret skilt från den dos som strålningsarbetet medför. Om mätresultat för stråldosen inte finns tillgängliga, ska dosen uppskattas. Dessutom ska det ges en utredning om omständigheterna för den avvikande händelsen och om sättet på vilket dosen bestämts. Man ska agera på samma sätt vid en stråldos som orsakas av åtgärder för att begränsa en strålfara till följd av en olycka och för att återfå kontrollen över strålkällan.

Om anmälan av avvikande händelser till Strålsäkerhetscentralen stadgas i 17 § i strålskyddsförordningen. I 13 a § i strålskyddsförordningen stadgas om anmälan av iakttagelser som är av betydelse med tanke på säkerheten. Avvikande händelser som rör strålsäkerheten behandlas i direktiv ST 1.6 och i andra ST-direktiv som rör olika verksamheter. Om omedelbara åtgärder vid olyckssituationer stadgas i 8 § i strålskyddsförordningen.

Dosen till följd av extern strålning ska anmälas till dosregistret i storheterna djupdos Hp(10) och ytdos Hp(0,07).

Djupdosen till följd av neutronstrålning ska anmälas skilt från djupdosen till följd av fotonstrålning.

Fingerdos och annan dos till händerna ska anmälas som ytdos.

Ögondosen bestäms i storheten Hp(3), som kan uppskattas utifrån djupdosen och ytdosen. I praktiken är den uppmätta ytdosen Hp(0,07) ett tillräckligt gott närmevärde för ögondosen, varför ögondoserna anmäls till dosregistret som ytdoser.

Doser som bestämts med beräkningssystem ska anges i storheten effektiv dos.

Dosen till följd av intern strålning ska anges i storheten intecknad effektiv dos eller ekvivalentdos till sköldkörteln.

Doserna ska anges i enheten millisievert (mSv). Angivningsnoggrannheten är 0,01 mSv. De registreringströsklar som tillämpas på mätresultat från extern strålning anges i tabell I. Doser som ligger under registreringströskeln införs i dosregistret som dosen 0,00 mSv.

Tabell 1. Registreringströsklar (extern strålning).

Registreringströskeln för effektiv dos från extern strålning som uppskattats med hjälp av beräkningssystem är 0,10 mSv.

Registreringströskeln för intecknad effektiv dos från intern strålning är 0,10 mSv. Registreringströskeln för ekvivalentdosen till sköldkörteln är 2,00 mSv.

I direktiv ST 1.9 framställs kraven på noggrannhet hos strålningsmätningar samt kraven på godkännande, kalibrering och funktionsbedömning av strålningsmätare, likaså kraven på dosimetritjänster som bestämmer persondosen hos arbetstagare i strålningsarbete (så kallade godkända dosimetritjänster). I direktiv ST 1.9 ges dessutom definitioner på storheter och enheter som används i strålningsmätningar. Om maximivärden för strålningsexponering stadgas i kapitel 2 i strålskyddsförordningen. Strålskyddsstorheter som används vid uppskattningen av strålningens skadeverkningar och med vars hjälp man har angivit maximivärdena för strålningsexponeringen (ekvivalentdos och effektiv dos) framställs i direktiv ST 7.2.

Arbetstagare vars uppgifter införts i dosregistret har rätt att kontrollera uppgifter om sig själv. Uppgifter om arbetstagaren i dosregistret får utan personens samtycke utlämnas till den för hälsokontroll ansvariga läkaren som verksamhetsutövare har utnämnt och till den som bedriver den verksamhet som medför exponering för strålning. Uppgifter får lämnas ut till en verksamhetsutövare i en medlemsstat i Europeiska unionen, om detta är nödvändigt för att förpliktelsen för arbetsgivaren att följa exponeringen för strålning ska kunna uppfyllas.

Uppgifterna utlämnas skriftligt. I överföringen och hanteringen av uppgifterna följs personuppgiftslagen.

Uppgifterna kan överlämnas för forskning enligt villkoren i personuppgiftslagen.

Om behandlingen av personuppgifter stadgas i personuppgiftslagen (523/1999). Om arbetstagarens rätt att kontrollera uppgifter om honom eller henne stadgas i 26 § i personuppgiftslagen. Om utnämnande av läkare som ansvarar för hälsokontroll av arbetstagare i strålningsarbete i kategori A stadgas i 33 § i strålskyddslagen. Om utlämnande av uppgifter ur dosregistret stadgas i 34 § i strålskyddslagen. Om utlämnande av uppgifter ur personregistret för forskning stadgas i 14 § i personuppgiftslagen.

6.1 Arbetsgivaren ska se till att uppgifterna anmäls till dosregistret

En finländsk arbetsgivare ska se till att uppgifterna om en arbetstagares strålningsexponering anmäls till Strålsäkerhetscentralens dosregister även när det gäller strålningsarbete utomlands som utförs åt en finländsk arbetsgivare.

Då en finländsk arbetsgivares arbetstagare återvänder till Finland efter strålningsarbete utomlands i en utländsk arbetsgivares tjänst, ska den finländska arbetsgivaren innan arbetet i Finland inleds säkerställa att uppgifterna om arbetstagarens strålningsexponering utomlands har anmälts till Strålsäkerhetscentralens dosregister på vederbörligt sätt.

Om arbetsgivarens skyldighet att vid strålningsarbete utomlands säkerställa att uppgifter om den exponering för strålning som arbetstagaren utsätts för meddelas till dosregistret stadgas i 35 § i strålskyddslagen.

6.2 Dospass behövs för uppföljning av arbetstagarens totalexponering

Arbetstagare som utför strålningsarbete utomlands behöver uppgifter om sin strålningsexponering för utländska arbetsgivaren. För anmälan av i EU-länder utsatt uppgifter används ett dospass. Det finländska dospasset består av ett dosövervakningsdokument (se bilagan med en mall på engelska) och ett intyg som utfärdas av den för hälsokontroll ansvariga läkaren. Dosövervakningsdokumentet kan beställas från Strålsäkerhetscentralen. Beställningen kan göras av verksamhetsutövaren eller arbetstagaren själv. Förutsättningarna för utlämnande av uppgifter beskrivs i kapitel 5.

Med hjälp av dospasset kan en utländsk arbetsgivare försäkra sig om att arbetstagaren genomgått en kravenlig hälsokontroll och att arbetstagarens doser inte överskrider de stadgade dosgränserna. Dessutom anmäls de stråldoser arbetstagaren exponerats för utomlands till Strålsäkerhetscentralens dosregister medelst det dosövervakningsdokument som hör till dospasset.

Den utländska arbetsgivaren eller en godkänd dosimetritjänst antecknar i dosövervakningsdokumentet uppgifterna om strålningsarbetets varaktighet, exponeringen under arbetet och eventuell hälsokontroll. När arbetet utomlands upphör, ska dosövervakningsdokumentet returneras till Strålsäkerhetscentralen för att uppgifterna i det ska införas i dosregistret. Strålsäkerhetscentralen ger arbetstagaren ett nytt dosövervakningsdokument endast om det förra dosövervakningsdokumentet returnerats. Arbetsgivaren ska sörja för att dosövervakningsdokumentet returneras till Strålsäkerhetscentralen. Om dospasset behövts för sådant arbete utomlands som inte beordrats av en finländsk arbetsgivare, ansvarar användaren av dospasset själv för returneringen av dosövervakningsdokumentet.

En mall för läkarintyget om hälsokontrollen finns i bilaga C i direktivet ST 7.5.